Julgodis!!

Karamellpopcorn

Supergoda och så busenkla att göra! Detta är min egen variant.

75 g smör

1 dl strösocker + 1 dl farin (eller 2 dl strösocker)

2 msk ljus sirap

1 liter lättsaltade popcorn

100 g ljus block (ex fazers dekorblock)

Gör så här:

Rör ner smör, socker och sirap i en vid kastrull och låt koka i ca 5 minuter. Rör hela tiden. Var aktsam så att det inte bränns vid. Ta bort kastrullen från plattan och häll genast ner popcornen i kastrullen. Rör om. Bred ut på ett bakplåtspapper och ringla över smält choklad (smältes enklast i micron under uppsikt). Använd med fördel dekorblock som stelnar bättre än vanligt blockchoklad. Låt stelna och bryt sedan i lagom bitar. 

Fudge

3 dl strösocker

   eller

1 dl muscavadosocker och 2 dl strösocker

100 g ljus blockchoklad

3 msk ljus sirap

1,5 dl grädde

30 g smör

1  msk vaniljsocker

Ca ½-1 tsk salt (ta hellre för lite salt till en början och öka vid behov!)

1. Mät upp socker, blockchoklad, sirap och grädde i en tjockbottnad kastrull. Koka upp under omrörning. Muscavadosockret ger fudgen en mustigare, lite lakritsaktig smak.

2. Låt koka ganska kraftigt och rör om då och då.  Som tumregel, ju vidare kastrullen är desto kortare koktid. Gör kulprovet för att se när smeten har lagom konsistens. (droppa lite smet i kallt vatten, när det går att forma smeten till en kula med fingrarna är den lagom).

3. Lyft av grytan från värmen och tillsätt rumstempererat smör, vaniljsocker och salt.

4. Vispa med elvisp eller i matberedaren ca 5 min medan smeten svalnar. Smeten ska bli tjock och det ska bli spår efter visparna. Börja vispa försiktigt och öka farten efter hand.

5. Häll ut smeten på bakplåtspapper på en bricka och ställ svalt. Eftersom smeten är ganska tjock så brukar den rinna ut till lagom tjocklek.

6. När det stelnat, skär i fyrkantiga bitar. Förvaras svalt. Ät och njut!!!

Sovrummet

Tror inte jag har visat hur sovrummet blev....anledningen är att jag försökt ta bilder men de blir inte bra, Samsungens kamera har blivit så dålig tycker jag,..

Men här har ni lite bilder iallafall!

Detaljbild av fondväggen

Klänningar till fest

Nu har jag beställt några olika klänningar från Bonprix så jag hoppas att iallafall en av dom ska passa. Det är snart dags för julfest på jobbet och såklart jul och nyår. När man är hemmamamma blir det sällan att man klär upp sig och då är det klart att man ska passa på  när tillfälle ges!

Är man en Hsp:are tycker man det dessutom är utomordentligt skönt att skicka efter från nätet :) Och är man tveksam mellan storlekar så beställer man helt enkelt två olika storlekar, returnera får man oftast göra ändå om man beställer flera plagg.

Förlossningsberättelse Theo

Lördagen den 9 augusti 2014 började som de flesta andra dagar.  Jag hade gått över beräknad förlossningsdag med exakt sju dagar och höll på att gå under i sommarvärmen.  

Jag klev upp vid sjutiden på morgonen, som vanligt less på att aldrig få sova en hel natt. Jag satte på lite kaffe och gjorde i ordning frukost åt mig själv. Olov hade precis börjat jobba efter semestern och bara jag och barnen var hemma. Barnen låg fortfarande och sov när jag drack mitt kaffe och åt mina frukostflingor.  När jag ätit klart gick jag för att kissa. Ögonblicket efter det hände något. Jag började känna lite vag molvärk lång ner i magen, en mensvärksliknande känsla, men väldigt diffus. Säkert magknip tänkte jag. Men till min glädje kände jag att ”värkarna” återkom igen och igen. Magknip var alltså uteslutet. Skickade iväg ett sms till älskling så att han skulle vara beredd utifall att det var på riktigt. Jag började klocka värkarna vid 8:45 på min värktimer-app och nu var det ca 30 minuter mellan dem.  Äntligen kändes det som att någonting var på väg att hända!

Vid 12-tiden på förmiddagen hade det hunnit bli 15 minuter mellan värkarna och de hade även börjat öka i intensitet. Jag försökte ”dyka” med i värkarna, andas normalt och följa med smärtan hela vägen. Jag insåg att det var tur att jag hade läst på om dyktekniken. Det fungerade faktiskt väldigt bra som smärtlindringsmetod hela dagen. 

Det hade nu börjat trycka på neråt så fort jag var i upprätt läge och värkarna tycktes komma mycket tätare då så jag valde att stanna i soffan så mycket som möjligt. Barnen lekte hos grannbarnen så det enda jag behövde bry mig om var att ge dem lunch, i övrigt var de inte hemma. Jag spenderade hela dagen i stort sett i liggandes i soffan, då jag tyckte det var lättast att hantera värkarna så.

Klockan 15 på eftermiddagen kom värkarna med cirka åtta minuters intervall och då kände jag att det var dags att ringa hem älsklingen. Han var hemma inom en timme och han och barnen ställde sig då och bakade pizza. Själv låg jag kvar i soffan med fullt hanterbara värkar som kändes långt ner i magen och i låren. Efter barnen gått och lagt sig vid 19-tiden så värmde vi på värmekudden som jag placerade långt ner på magen och på låren där det ilade som mest.

Olov försökte använda massagekulan och massera låren när värken kom för nu hade smärtan tilltagit ännu mer. Vid 20:30 bestämde jag mig för att tappa upp ett bad. Jag lade mig ner i badkaret och lät varmt vatten strila över magen, det lindrade faktiskt ganska bra. Jag fortsatte klocka värkarna under tiden och nu hade det hunnit bli 4 minuter mellan dem.

Efter en timme i badet bestämde jag mig för att ringa till förlossningen. Förmodligen lät jag för opåverkad för den vänliga barnmorskan gav mig rådet att avvakta en timme till. När jag sa att det gått ganska fort med barn nummer två sade hon att jag kunde få komma in om jag var orolig att det skulle gå fort. Jag började känna mig lite stressad av ovetskapen ifall det skulle gå snabbt eller inte, men vi avvaktade i alla fall ett tag, packade in BB-väskan i bilen och åkte in till Gävle förlossning klockan 22:35. Barnen låg och sov i sina sängar och var väl informerade om vad som skulle kunna hända i natt. I bilen hann jag få ungefär fyra värkar och jag lutade tillbaka sätet så mycket jag kunde för att det skulle kännas mindre obehagligt. Hade ganska ont, men det gick fortfarande bra med dykmetoden.

När vi kom till förlossningen vid 23-tiden blev vi hänvisade till ett undersökningsrum där en barnmorska som hette Rose tog CTG-kurva. Där skulle jag ligga i en halvtimme. Under tiden hade jag värkar, kanske med 3 minuters mellanrum nu. Visst gjorde de ont men fortfarande fullt hanterbara.

Vid 23:30 fick jag byta rum och då passade Olov på att parkera bilen. Jag fick byta om till sjukhusrock och fick äntligen andas lite lustgas! Jag kände att lustgasen inte var så stark men jag tyckte att det hjälpte gott och väl, ville ju ha så lite medicinsk smärtlindring som möjligt. Olov kom tillbaka och jag blev erbjuden att stå upp i en gåstol. Det var ett bra sätt att ta värkarna så där stod jag i någon timme. Jag hade under tiden börjat känna krystvärkar i slutet på varje värk. Nu kände jag att det snart var dags! 

Rose och undersköterskan kom tillbaka och jag fick lägga mig på britsen för att bli undersökt. Jag var nu öppen 10 centimeter med intakt fosterhinna. Plötsligt går vattnet spontant och krystvärkarna blir starkare. Jag får ligga på sidan till en början, med lustgasen som hjälp, men mot slutet ber Rose mig att lägga mig på rygg då det snart är dags att aktivt börja krysta. Hon ber mig att lägga ifrån mig lustgasen för att jag ska kunna koncentrera mig.  Jag krystar några gånger utan att det känns som att det händer något. Men så är huvudet på väg och det känns som att det står kvar i öppningen i en evighet. Jag var mycket medveten och vaken under detta skede vilket jag inte kände igen från de andra förlossningarna. Nu förstod jag vad folk har talat så mycket om! Det svider något fruktansvärt och det känns som om hela underdelen ska gå itu, ingen trevlig känsla...det är fysiskt omöjligt att hantera värkarna genom andningen nu och jag mer eller mindre i vrålar panik. Jag kramar Olovs hand så att han får ont (men det får jag reda på senare och han hade undrat varifrån jag fått min styrka!) .

Så äntligen kommer han ut efter några intensiva och jobbiga krystningar, vår Theo, klockan 1:22 på söndagsmorgonen.

En läkare kallas in för att sy mig då jag fått några bristningar. Detta tar någon halvtimme, men efter det blir vi äntligen lämnade ensamma för att få mysa och beundra vårt tredje lilla mirakel. 

Helgbesök!

I helgen hade vi besök av bror Andreas med familj!

En rosa dröm

Igår hittade vi tapeter till sovrummet. Från rosa till...rosa! Hade inte tänkt rosa från början  men kunde inte motstå dessa blekdimmiga varianter. Ser så härligt gammaldagsa ut. Och japp, det blir två olika sorter. Den vänstra blir en fondvägg bakom sänggaveln. Såå....upp med lite täcktapet till och sen kan jag börja tapetsera!

Ännu mer renovering

Nu är det dags för vårt blivande sovrum att få sig en makeover. Golvet är redan slipat, så nu är det att måla tak och taklister och tapetsera.

Före 

Tapeterna nerrivna

Halloween

Tycker Halloween är en ganska mysig och enligt mig nödvändig tradition. I Sverige har vi ju ingen Thanksgiving eller liknande högtid mellan sommar och jul. Man kan fråga sig varför, der behövs ju nåt kul att se framemot i höstmörkret! Nu "firar" vi inte direkt, men lite pynt åker fram och detta år har barnen dessutom Halloween-disco för sina kompisar. Mer Halloween till svenska folket!

Pilates

Idag, nästan tre månader efter förlossningen har jag äntligen kommit igång med pilates igen! Winsor pilates är för mig som en kär gammal vän som har fungerat jättebra efter mina två tidigare förlossningar. Man blir verkligen både stabil i bål och rygg samt smidig då det är träning och stretch i ett. Dessutom ett 20-minutersprogram som ALLA har tid med :)

Tack Mari Winsor!

Tjuvstart av julen...

...passade bra då vi ännu inte skaffat några lampor i tv-rummet. På Rusta hittade vi denna lampa för 179:-, som nu får pryda våra fönster tills efter jul då vi helt sonika byter ut pappstjärnan mot en passande skärm :)

Klippning och hemmaspa

Igår åkte jag och klippte mig på salong Gioia. Den här gången hade jag beslutat mig för att klippa upp i nacken men ha kvar lite längd fram. Det var skönt att få en mer lättskött frisyr och att kalufsen bak försvann. Mitt hår är verkligen inte lätt att få till bra, har så tjockt och tungt hår. Lätt att det bara ligger slickat i nacken=fuuult och obehagligt!

På kvällen sedan hade jag hemmaspa, dvs bubbelbad i jacuzzin med öl, snacks, vindruvor och tända ljus. Jag skrubbade hela kroppen, applicerade chokladmask, klippte tånaglar, rakade benen och så vidare. en riktig helrenovering med andra ord! Det var rena himmelriket, faktiskt första gången jag badat sedan förlossningsdagen (har ju inte riktigt fått lov innan).!

En riktigt mysig dag!

Chokladsugen much?

Tänkte dela med mig av mitt eget sätt att göra chokladbollar. Resultatet blir snarlikt de man köper på café, fast godare tycker jag. Det är by far det enklaste och snabbaste sättet att göra chokladbollar på. Hemligheten ligger i ett stycke matberedare...

Smarrigaste chokladbollarna

• 100 g smör
• 1 dl socker
• 1 msk vaniljsocker
• 3 msk kakao
• 3 dl havregryn
• 3 msk kallt starkt kaffe
• En knivsudd salt (ca ½ kryddmått)
• Kokosflingor till garnering

Lägg alla ingredienser i en matberedare med knivar (det går också bra med elvisp, men då bör smöret ha legat framme i rumstemperatur först). Kör tills allting är noga blandat, vilket går på ett kick! Smeten blir ganska kletig, så om man önskar fastare smet kan man lägga den i kylen i några minuter. Gör sedan bollar och rulla i kokos. Ät direkt eller låt vila i kylen tills de skall avnjutas.

Det här är annat än dadelbollarna jag lade ut recept på under min LCHF-period hehe...

6 veckor idag

Idag har Theo hunnit bli 6 veckor gammal. För lika många veckor sedan låg jag på förlossningen och var nyförlöst, och tittade på den underbara skapelsen i min famn.

Äntligen har det börjat bli lite rutiner på lillgossen, han sover nu från ca 22-23, beroende på när vi går och lägger oss (Theo ligger i vår säng) och fram till 8-9 på morgonen. däremellan vaknar han och vill ha mat ca kl 2-3 samt vid 5-6. Vissa nätter vaknar han lite oftare och ibland kan det till och med gå 4-5 timmar mellan målen. I början skrek han ju på kvällarna och var allmänt orolig i magen men det har i stort sett gått över. Hallelujah! Har slutat med d-dropparna då jag misstänker att de kan ligga bakom det hela (man tror att konserveringsmedlet i ACO:s oljedroppar kan ställa till det). Måste fixa andra droppar som är mer "magvänliga" då det inte känns bra att han är utan!

Det märks verkligen att lillen har vuxit nu på alla sätt. Han har gått upp nästan 2 kilo, har börjat med storlek 62 på vissa kläder, stabil i nacken, ler mot oss och har börjat småjollra. Varje dag blir bättre och bättre och vi börjar känna oss mer avslappnade. Iallafall jag, Olov verkar alltid vara avslappnad kring bebisar! :)

Vide 7 år

Firades med en maffig godistårta!

Arbetskompisar på besök

Idag fick jag välkommet besök av mina sekreterarkollegor Rose, Märtha och Anna! Det var så kul att få ses efter två månader. Ser fram emot att hälsa på mitt jobb inom kort också :)

Norrlandsresa

I fredags åkte vi till Lycksele. Sedan i vanlig ordning blev det massa bilåkande hit och dit; Gravmark, Bygdsiljum, Sävar, Gravmark igen, Umeå, sedan återigen Gravmark innan det var dags för hemfärd i onsdags. Vi hann i allafall träffa (nästintill)  alla och det var ju målet med resan.

Första natten sov vi hos mamma (mormor).

Det obligatoriska glasswienerbrödet på Torgcaféet...mmmm....

Andra natten sov vi hos familjen Gideonsson.

Theo träffar gammelmormor för första gången. 

Kusinerna Emil, Nils och Kerstin myser med deras nya lillkusin.

I lekparken i Bygdsiljum. Theo sover sött i Manducaselen.

Vi träffar och gosar med "vår" Fluff igen!